Original titelI know Why the Cage bird Sings
FörfattareMaya Angelou
Antal sidor: 254
Språk: English
Förlag: The Folio Society
Utgivningsdatum:  1969
Format: Inbunden

Den här boken är viktig på så många sätt. Den tar upp afroamerikanernas hårda tillvaro i USA, den tar även upp en ung kvinnas syn på orättvisorna i hennes omgivning. Det är ett mästerverk och jag kan inget än beundra Maya Angelou för sin ärlighet och för sitt mod. Det kan inte ha varit enkelt att skriva den här boken, den är brutalt ärlig. Det finns ingen tvekan om att Angelou är en fantastisk skribent. Språket är vackert och hennes poetiska sida lyser igenom i varje mening.

Trots det hade jag svårt för att fastna och gilla den här boken. Jag tyckte att de enskilda berättelserna var både intressanta och fängslande. Vi får inte bara lära känna Angelou utan även hennes bror, farmor och farbror. Med noggranna detaljer skriver hon om sin familjs tankar och känslor men berättelserna känns abrupta. De smälter inte in i varandra. Trots att Angelou går in på detaljer om vad hon har varit utsatt för blir det svårt att få ett helhetsgrepp om hennes historia, tycker jag. Scenerna i hennes liv kändes mer som fragment av en helhet som jag inte kunde uppfatta. Anledningen till det kan vara, som jag skrev tidigare, att berättelserna slutar så hastigt eller så har jag som läsare missat det som står mellan raderna.

Det bästa med den här boken var helt klart språket och hur otroligt bra Angelou var på att beskriva det hon varit med om. Hennes liv var fylld av hemska och jobbiga situationer och hon skriver om sina tankar och känslor med en brutal ärlighet. Tyvärr är det just språket och ärligheten som också gör att jag inte känner någon känsla. Angelou skriver om sina tankar och känslor på ett så ärligt och sakligt sätt att det saknar känsla. Jag läste den här boken på engelska och här kommer ett exempel på underbart språk och ärlighet:

without willing it, I had gone from being ignorant of being ignorant to being aware of being aware. And the worst part of my awareness was that I didn’t know what I was aware of. I knew I knew very little, but I was certain that the things I had yet to learn wouldn’t be taught to me at George Washington High School

Jag kanske inte gillade strukturen på boken men jag älskade språket och jag är tacksam över att ha läst den.

Z Z Z Z Z

Leave a Reply