Serier jag inte kommer att avsluta

Jag gillar att läsa serier, speciellt trilogier. Det bästa som finns är att få följa intressanta karaktärer i flera böcker när de är ute på äventyr. Börjar jag läsa en serie som har fler böcker än tre blir jag skeptisk till om jag kommer att orka läsa vidare, om engagemanget håller. Självklart läser jag klart serien om jag gillar den men är som sagt skeptisk. Jag orkar heller inte vänta på böcker i en serie, jag vill helst att alla böckerna ska finnas när jag börjar läsa. Jag är helt enkelt väldigt kräsen när det gäller serier! Ibland händer det att jag börjar läsa en serie som jag helt enkelt inte vill avsluta. Det känns tråkigt men det finns alldeles för många böcker där ute som jag verkligen vill läsa så ibland måste man bara gå vidare. Jag har listat fyra serier som jag vet att jag inte kommer att avsluta – utan inbördes ordning. Har du läst någon av dem och borde jag avsluta någon av dessa?

Nyckeltrilogin (Key Trilogy) av Nora Roberts – En serie med tre böcker, alla tre böcker finns ute och den första boken heter Nyckeln till ljuset.
Handling: Tre kvinnor. Tre nycklar. Var och en har 28 dagar på sig att finna nyckeln som ska befria de tre keltiska gudinnorna. Om en av dem misslyckas förlorar de alla tre. Om de lyckas väntar pengar, makt och en ny framtid.
Mina tankar: Jag hade nog helt fel förväntningar på den här boken. Jag trodde jag skulle få ett äventyr men istället fick jag en massa tantsnusk och trams. Själva äventyret, att hitta nycklarna, försvann bland dåliga dialoger och klichéer. Det var helt enkelt inte för mig, därför bestämmer jag mig för att inte avsluta den här serien. Här kan du läsa min recension på första boken Nyckel till ljuset!

 

 

The Bone Season serien av Samantha Shannon – En serie som ska bli sju böcker men just nu finns det bara tre böcker ute. Den första boken heter Drömgångare.
Handling: Paige Mahoney vet inte själv gränserna för sin förmåga. Hotad i en kontroll i t-banan råkar hon döda en vakt. Att undkomma kommer i princip att vara omöjligt. Ingen är efterlyst av Scion särskilt länge. Året är 2059. Det är tvåhundra år sedan Scion inrättades i Storbritannien; som ett säkerhetssystem, men alla vet vad det i själva verket är en ockupationsmakt, ett växande imperium.
Sedan hon var 16 har Paige arbetat åt Jaxon Hall i Londons kriminella undre värld. Hennes jobb är att skaffa information genom att bryta sig in i folks medvetanden. Paige är nämligen klärvoajant och därtill av en ytterst sällsynt sort: hon är drömgångare. Enligt Scion begår hon högförräderi bara genom att finnas till. Exakt hur åtråvärd hon är för sin fiende kommer hon tids nog att bli varse.
Mina tankar: Just nu finns det tre böcker ute och jag har läst de alla. Jag blev jätteimponerad av första boken den hade allt. Action, kärlek, ny spännande värld och intriger men de andra två böckerna i serien var besvikelser. Att det ska blir sju böcker i den här serien känns tungt. Jag orkar inte vänta och jag tycker heller inte att boken är värd att vänta på, jag är helt enkelt inte intresserad. Här kan du läsa min recension av DrömgångareThe Mimeorder och The Song Rising.

Watersong serien av Amanda Hocking – Den första boken av tre heter Wake. Det verkar inte som om det finns en svensk översättning ännu.
Handling: Gemma verkar ha allt men en sommar stöter hon på Lexi, Thea och Penn. När hon en morgon vaknar upp efter en kväll med tjejerna är inget sig lik. Hon känner sig starkare, snabbare och snyggare. Plötsligt står hon inför ett val hon inte hade räknat med.
Mina tankar: Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig av den här boken men jag trodde inte att den skulle vara så klyschig. Den är otroligt förutsägbar vilket gör den också otroligt tråkig. Den var också seg. Ingenting viktigt hände förrän på slutet då allt hände på en gång. Romantiken i boken var pinsam och barnslig. Sedan har vi det största problemet, huvudkaraktären Gemma. Hon saknar personlighet och var otroligt dryg. Det gjorde att jag saknade både sympati och förståelse för henne vilket i sin tur ledde till att jag inte brydde mig om vad som hände varken henne eller berättelsen. Här kan du läsa hela min recension på engelska!

 

The Lynburn Legacy serien av Sarah Rees Brennan – Den första boken av tre heter Outtalat (Unspoken). De andra böckerna finns redan ute på engelska men bara den första är översatt till svenska.
Handling: Kami Glass är förälskad i någon hon aldrig har träffat, en kille som resten av världen tror är påhittad. Det har gjort henne till en outsider i den sömniga engelska småstaden Sorry-in-the-vale. Men Kami beklagar sig inte. Hon driver skolans tidning och håller sig mest för sig själv tills obehagliga saker börjar hända. Skrik har hörts i skogen och i mörkret. Den övergivna herrgården på kullen som tornar upp sig utanför staden har tänts upp för första gången på tio år. Familjen Lynbyrn, som styrde Sorry-in-the-vale en generation tidigare och sedan en dag försvann utan förvarning, har kommit tillbaka. När Kami börjar gräva i historien för tidningens räkning, upptäcker hon att staden hon älskat i hela sitt liv har dolt en rad hemligheter inklusive ett mord och att killen i hennes huvud mycket väl kan vara nyckeln till alltihop. Killen som alla trodde var påhittad kan alltså finnas på riktigt. Han kan också vara farlig.
Mina tankar: Själva handlingen låter spännande och jag förväntade mig en lättsam och gullig ungdomsbok med en touch av fantasy. Visserligen fick jag allt det där men det blev nog lite för lättsamt och gulligt. Dialogerna är det bästa med boken. De är roliga och jag kom på mig själv att skratta flera gånger. Även karaktärerna är roliga men också förutsägbara. Den här boken är otroligt populär, det är många som gillar den men vi klickade bara inte. Jag känner mig inte engagerad nog för att lägga ner fler timmar på att läsa fortsättningen. Den är ju rätt spännande men som sagt, engagemanget finns inte helt enkelt.

Leave a Reply