Originaltitel: Annabelle
Originalspråk: Svenska
Författare: Lina Bengtsdotter
Antal sidor: 9T 23M
Språk: Svenska
Format: Ljudbok
Förlag: Bonnier Audio
Utgivningsår: 2017

Efter att ha hört så mycket bra om den här boken samt att den blev nominerad till Årets bok 2018 var jag bara tvungen att läsa den själv.

I Annabelle får vi följa med kriminalinspektören Charlie Lager när hon skickas ut till det lilla samhället Gullspång för att hitta Annabelle som en varm sommarnatt försvann. Hennes föräldrar är utom sig av oro, lokalpolisen står handfallna och Missing people letar förgäves. Charlie är en skicklig polis som i arbetet funnit de rutiner som hennes kaotiska inre behöver. Men Charlie bär på ett tungt förflutet. Hon är nämligen uppvuxen i Gullspång och nu är hon tvungen att återvända till platsen hon lämnade när hon var fjorton, ett förflutet och en barndom som hon gjort sitt bästa för att fly från.
Medan hon försöker få fram sanningen om vem Annabelle var och vad som hänt henne, gör Charlie skrämmande upptäckter om sin bakgrund. Och hon tvingas möta sitt värsta minne: den gången hon lät en annan människa dö.

Själva storyn tycker jag är intressant och jag hade relativt höga förväntningar men jag känner mig lite besviken. För det första hade den här boken två stycken antiklimax. Det första var Charlies egen mörka hemlighet, den var inte alls så hemsk som baksidestexten utlovar, den föll faktiskt helt platt. Sedan har vi slutet som också föll platt.

Karaktären Charlie var odräglig precis som hennes partner. Deras relation var hemsk. De behandlade varandra illa och dialogerna mellan dem var outhärdliga. Jag förstår inte varför de inte kan respektera varandra? Varför är Charlie så otrevlig? Visst jag förstår hennes kaotiska inre, jag förstår hennes hemska barndom men måste man vara så respektlös?

Sedan är det ju så uttjatat med lätt alkoholiserade och deprimerande poliser. Tyvärr var jag inte så imponerad av Charlie. Däremot tycker jag hon verkade vara en väldigt duktig polis. Det var väldigt underhållande att läsa om hur hon hittade lösningar och ledtrådar när ingen annan verkade ha koll.

Jag vet att jag låter väldigt negativ just nu men jag tyckte trots allt att boken var helt ok! Den hade sina brister, som jag precis rabblade upp, men den var också underhållande.

Det fanns flera små stickspår i berättelsen som var intressanta och som fick storyn att rulla på. Bengtsdotter lyckades skickligt att knyta ihop alltihopa på ett bra sätt. Hon är en bra författare och språket var rakt på sak vilket fick det att flyta på bra.

Jag tror att den här boken helt enkelt lovade för mycket och föll lite på det för mig. Men jag är fortfarande nyfiken på Bengtsdotter som författare och läser faktiskt gärna vidare i den här serien om den otroligt dryga Charlie Lager.

Z Z Z Z Z
(Egentligen 2,5)