Det här var en mäktig debutroman av Sara Larsson. Jag visste att den skulle vara jobbig att läsa men att den också var spännande blev en positiv överraskning.

Sextonåriga Josefin blir brutalt våldtagen av tre manliga skolkamrater när hon är på semester i Visby 1997. I den följande rättegången frias de åtalade eftersom ord står mot ord.
Tretton år senare lever killarna, som nu är vuxna män, vitt skilda liv men när det dyker upp mejl med bilder från Visby är de tvungna att träffas igen. De gör allt för att hindra att deras liv slås i spillror.

Det här är en välskriven, spännande och otäck bok. Den tar upp ett viktigt och aktuellt ämne. Hur rättsystemet fungerar eller inte fungerar i ett våldtäktsfall.

Larsson har ett öga för detaljer och hennes miljöbeskrivningar är klockrena. Hon balanserar skickligt mellan det skönlitterära och samhällskritiska.

Det jag tyckte var lite dåligt var hur svårt det var för mig att få grepp om karaktärerna. Jag hade gärna velat lära känna Josefin lite närmare. Det vi fick veta om henne och hur hennes tid efter våldtäkten var fick vi från kompisar, alltså inget direkt från henne själv. Även de andra kvinnliga karaktärerna var lite svåra att lära känna medan männen var välutvecklade karaktärer, kanske för att de har en central del i historien.

Det var en väldigt spännande bok och jag hade svårt att lägga ifrån mig dig. Rekommenderar den till alla som gillar böcker.

Z Z Z Z Z