Originaltitel: Jorden vaknar (Vattnet drar #2)
Originalspråk: Svenska
Författare: Madeleine Bäck
Antal sidor: 9T 57M
Språk: Svenska
Format: Ljudbok
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: 2017
Jorden vaknar är bok nummer två i serien Vattnet drar så om du inte har läst första boken råder jag dig att först läsa min recension om första boken – Vattnet drar.
Urgamla krafter har sluppit lösa i skog och vatten. Gränsen mellan levande och döda har suddats ut. Bara Gunhild, kvinnan i skogen, verkar veta vad det handlar om. Till sin hjälp behöver hon katter, blod, järn och två ovilliga och rädda ungdomar. Beata, som förlorat sin vän till de mörka krafterna, och Krister, barnbarnet som hon inte har haft kontakt med. Han som verkar dela hennes syner och som plågas av sin länk till det som vaknat.
Andra boken tar vid där första slutar och folk verkar tycka att den här boken var bättre än den första, jag håller inte med.
Första boken var helt ok, lite förvirrande men fortfarande fick jag en bra läsupplevelse. Jorden vaknar känns lite som en upprepning av Vattnet drar. Det händer inget nytt, det är samma problem med samma lösning eller brist på lösning. För alla karaktärer är fortfarande lika förvirrade och chockade över händelserna som sker. Ytterst irriterande.
Varken berättelsen eller karaktärerna utvecklas. Jag hade ju problem med karaktären Beata i första boken. Jag upplevde henne som otroligt irriterande och tyvärr blir hon inte bättre i den här boken. Hon är fortfarande vilsen och jag har fortfarande svårt att förstå hennes roll i det hela.
Jag upplever även att den här boken är mer spretig än den första. Vissa karaktärer känns onödiga och jag ifrågasätter varför de ens är med. Hittills har Madeleine Bäck inte lyckats knyta ihop säcken ordentligt.
Slutet är förvirrande. Från att berättelsen lunkat fram och det inte har hänt mycket mer än att alla är sjukt förvirrade så exploderar allt på slutet. Det händer så mycket på slutet att jag inte hänger med eller förstår riktigt. Nej, berättelsen känns slarvig och jag var mest irriterad. Irriterad på karaktärerna som inte utvecklas eller skärper sig, irriterad på att berättelsen aldrig tar fart.
Det som är positivt med den här boken är språket. Bäck är en duktig författare, jag känner verkligen mossan och det slemmiga, känner lukten av unkenheten när jag läser. Men det räddar tyvärr inte boken.
Jag skulle hellre vilja veta mer kring själva mytologin och magin i boken än allas ångest och vardagsliv.
Just nu känner jag för att ta paus från den här serien, kommer kanske tillbaka till tredje boken senare.