Originaltitel: Miss you
Originalspråk: Engelska
Författare: Kate Eberlen
Antal sidor: 521
Språk: Svenska
Format: Pocket
Förlag: Norstedts förlag
Utgivningsår: 2017 (först publicerad 2016)
Den här boken är en del av min bokutmaning Damma av 2019.
Jag gillar relationsdraman som fokuserar på karaktärerna och deras livsöden. Där berättelsen drivs av händelserna som sker med karaktärerna. Den här boken var precis vad jag ville ha även om jag såg några brister.
Handling:
Tess och Doll ber en okänd kille ta en bild av dem tillsammans på Ponte Vecchio i Florens under en tågluff. Killen heter Gus och han är i Florens tillsammans med sina föräldrar för att komma över brodern Ross död i en skidolycka. Vad Tess och Gus inte vet är att deras vägar ska korsas ett flertal gånger under de närmaste sexton åren utan att de någonsin lär känna varandra. Inte förrän många år senare, när de möts i Florens igen, förstår de vad som hänt.
Det här är en annorlunda kärleksberättelse med betoning på annorlunda på ett positivt sätt. Vi får helt enkelt följa med både Tess och Gus genom livet där vi även får glimtar över de gångerna deras liv korsas utan deras vetskap. Det är skrivit på ett skickligt sätt och karaktärerna är otroligt trovärdiga.
Jag kan inte sluta läsa eller tänka på boken, den är fängslande och intressant. Jag vet att de kommer att träffas och bli kära men jag är så extremt nyfiken på hur det ska gå till. Den här boken gav mig verkligen en bra läsupplevelse, precis vad jag behövde, nämligen en kärleksroman utan allt det där feelgood glittret. Men som alla böcker så har den sina brister. När boken var slut gav jag den en fyra men efter ett par dagars funderande sjönk det till en trea, dock en stark trea.
Vad är då bristerna? Jo, trots att den är välskriven känns språket ändå omständigt. Jag vet inte om det beror på översättningen eller om det är Eberlens skrivsätt. Visst kommer man in i det men det tar ett tag innan språket flyter på.
Själva berättelsen växlar mellan Tess och Gus där vi får följa dem med ett par år emellan. I början känns det ok men det blir allt glesare mellan åren och jag känner mig distanserad från karaktärerna. Sedan har vi slutet som kändes påskyndad och med en hel skopa av feelgood glitter, något jag inte gillar alls. Slutet förstörde det lite för mig faktiskt, jag upplevde boken som bra och trovärdig fram tills dess!
Trots sina brister tyckte jag väldigt bra om den här boken. Den har en originell berättelse, trovärdiga karaktärer och en spännande handling. Jag tänker fortfarande på karaktärerna och läser gärna något mer från författaren.