Jag vet inte vad jag hade förväntat mig av den här boken när jag började läsa den men känner mig i alla fall rätt besviken.
Haruki Murakami gillar att springa och har ställt upp på flera lopp. Allt ifrån New York marathon i USA till Murakami triathlon i Japan. I den här boken tar han oss igenom sitt sätt att tänka när det kommer till löpning samtidigt som han skriver paralleller mellan löpning och sitt författarskap. Boken är uppbyggd som en dagbok vilket gör den här boken väldigt personlig.
Det jag var ute efter var nog parallellerna mellan hans löpning och författarskap, jag var nyfiken på hur han tänkte kring sitt skrivande. Tyvärr tyckte jag att hans paralleller inte riktigt fungerade. Hans mentalitet kring sitt skrivande och sitt författarskap drunknade i alla detaljer om löpning. Innerst inne trodde jag nog att all prat om löpning egentligen var en metafor för författarskapet men icke.
Murakami berättar i detalj om hur han tänker kring löpning och berättar ingående om hans lopp, vilket var intressant men inte det jag var ute efter.
Det är en intressant bok men kanske inte det jag ville ha. Murakami är ju en av mina favoritförfattare och jag kommer definitivt fortsätta att läsa hans böcker men just den här var nog inte en favorit.
1 reaktion på “Vad jag pratar om när jag pratar om löpning – Haruki Murakami”