Originaltitel: La sombra del viento 
Originalspråk: Spanska
Författare: Carlos Ruiz Zafón
Antal sidor: 478
Språk: Svenska
Format: Pocket
Förlag: Norstedts pocket
Utgivningsår: 2006 (först publicerad 2001)

Okej, håll i er nu för nu kommer en kärleksattack! Ja, den har sina brister. Ja, den är inte perfekt och ja, den är lite weird men jag älskar allt med den här boken.

När Daniel är tio år tar hans pappa honom till De bortglömda böckernas gravkammare. Det är en hemlig plats i Barcelona, en förvirrande labyrint av böcker som fallit i glömska, böcker vars berättelser ingen känner till och som förvaltas av en noga utvald grupp bokälskare. Det är tradition att man, första gången man är där, tar med sig en bok hem och adopterar den så att den aldrig glöms bort igen. Daniel väljer ut romanen “Vindens skugga” som är skriven av en viss Julian Carax. Han blir besatt av den och försöker hitta svaren på gåtorna som omger boken och författaren. Det kommer att prägla Daniels liv för all framtid. 

Det finns mycket att älska med den här boken. Miljöbeskrivningarna är helt fantastiska, jag kan verkligen se Barcelona framför mig, jag känner regnet och hör vinden. Karaktärerna är välskrivna och komplicerade. Vi får följa med Daniel när han är en liten pojke fram till att han blir en vuxen man. 

Det här är en bok om så mycket mer än bara Daniels sökande efter svar, den handlar om vänskap, kärlek, Barcelonas blodiga historia och om familjeband. 

Det jag tyckte bäst om är språket, det är poetiskt och målande. Här har översättningen lyckats. 

Det här är första boken i en kvartett, det finns alltså tre andra böcker i det här universumet och jag längtar till att få sluka dem!

Z Z Z Z Z