Det är otroligt spännande även om jag upplevde den som seg i början så tar den fart efter ett tag. Sedan är den otroligt inkluderande, något som överraskade mig på ett positivt sätt. Vi har näst intill allt här. Mångfald, hbtq perspektivet och lite magi.
Det här är en riktig mörk berättelse om människans värsta sidor. Redan från första sidan fick jag en domedagskänsla, att det här inte kommer att sluta bra. Det är inte mycket text men de helt magiska bilderna kompletterar berättelsen otroligt bra. Helheten tog andan ur mig, jag är helt såld.
I denna dystopi är Japan ett isolerat land där man ser på allt som är utländskt med skepsis. I världen har allt blivit upp och ner, de yngre är kroppsligt svaga och de gamla har fått en ökad livskraft. Vi får via gammelmorfar Yoshiro och den lilla pojken Mumei se den nya världen som både är skrämmande men också hoppfull.
Det här är första gången jag läser en bok av en icke-binär författare och det här är första gången jag läser en bok ur de inre rösternas perspektiv. Det var en fantastisk läsupplevelse som bitvis var otroligt smärtsam men också otroligt stark.
Det här är en varm bok om vänskap, ensamhet och sorg. Redan från start kryper berättelsen in i kroppen på läsaren och slukar en. Leni är intressant, modig och komplex. Det finns så mycket värme och hopp bland karaktärerna och deras samspel.
Redan från första kapitlet tar berättelsen tag i dig och sedan flyger sidorna fram. Det händer så otroligt mycket och ibland behöver jag pausa för att hämta andan.