Originaltitel: Fried Green Tomatoes at the Whistle Stop Café
Originalspråk: Engelska
Författare: Fannie Flagg
Antal sidor: 406
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Förlag: Bonnier Alba
Utgivningsår: 1992 (först publicerad 1987)

Den här boken är en del av min bokutmaning Damma av 2019. 

Jag har hört talas om både boken och filmen nästan i hela mitt liv då min mamma älskar filmen så när jag såg den på en second hand affär var jag tvungen att läsa den. Jag hoppades på mys och skratt. Visst fick jag det men magin fanns inte där.

Handling:
Det har blivit sent i livet för Ninny Threadgoode. Hon minns hur det var en gång och hon berättar om den vildsinta Idgie och hennes betydligt vänare väninna Ruth som drev kafé i den lilla sydstatsstaden Whistle Stop. Åh, vilka goda stekta gröna tomater man kunde äta där! Och vilken härlig barbecue! Det inträffade ett märkligt dödsfall där nere. Mord sa man, men man hittade varken mördare eller kropp. Vad hände egentligen? Och vad hände med de båda kvinnorna på kaféet? Ninny berättar minnen från sin barndom, som mycket kretsade kring caféet Whistle Stop där de serverade fantastiska stekta gröna tomater. Berättelsen hoppar i tiden från barndomen till nutid (1987). 

Den här boken är gammal, det märks på flera olika sätt men samtidigt förstår man (jag) också att den var nytänk när den kom ut i slutet av 80-talet. Nytänk på grund av att vi har ett lesbiskt par, även om det aldrig skrivs ut så förstår läsarna att kvinnorna har ett förhållande och vi har flera afroamerikaner som kallas för n-ordet men aldrig av “våra” karaktärer. 
Trots att den är/var nytänk så har den ju också sina politiska brister. Det finns en hel del saker som görs och sägs i boken som inte skulle vara accepterat idag. Det gör att jag i nutid känner en bitter eftersmak efter att ha läst boken.

Jag försöker charmas, jag försöker linda in mig i all fluff som den här boken erbjuder men det går inte riktigt. Visst är den charmig, visst är den mysig samtidigt som den tar upp viktiga ämnen men det är något som skaver. Boken hoppar mellan olika år hit och dit vilket gör att berättelsen känns rörig. Jag får ingen helhetsbild, vad hände när?

Karaktärerna är intressanta och jag gillar dem även om jag inte riktigt får grepp om dem för författaren går aldrig in på djupet.
Den är helt klart läsvärd, jag ser fram emot att se filmen men jag kan inte låta bli att känna att jag kanske väntade lite för länge innan jag tog mig ann den. Kanske hade jag gillat den mer för typ tio år sedan?

Den är som sagt lättläst, charmig och läsvärd så jag rekommenderar den fortfarande även om jag önskade att fluffet hade varit fluffigare.

Z Z Z Z Z